1. Energieffektivisering
En het diskussion under året har handlat om företagens roll i energiomställningen och utmaningarna de ställs inför vad gäller energieffektivisering – inte minst i samband med den ökade kravbilden som följd av en rad uppmärksammade beslut. Exempelvis har vi under 2024 sett skärpta och omarbetade EU-direktiv inom energieffektivitet, byggnaders energiprestanda och förnybar energi. Dessa beslut skärper kraven på företag med målet att minska klimatpåverkan, öka kostnadseffektiviteten och bidra till att elen utnyttjas mer effektivt.
2. AI – räddning eller miljöbov?
Artificiell intelligens fortsätter påverka energibranschen på djupet och tekniken blir allt vanligare som en del i digitala lösningar. Detta både för att optimera byggnaders energianvändning och för att utveckla smarta elnät. Vad som fått större utrymme i år är dock inte bara den stora potential som AI innebär, utan även dess miljöpåverkan. AI kräver enorma mängder datacenterkapacitet, som i sin tur behöver förses med energi samt kylas ned. Termer som transparens inom energianvändning har därför varit på mångas läppar under året. I maj kunde vi se skärpta EU-regleringar för unionens samtliga datacenter vad gäller rapporteringen av energieffektiviteten. En diskussion som förväntas fortgå i takt med teknikens allt jämt ökande användning.
3. Boomen för solcellsbatterier
Intresset för solceller har ökat markant det senaste året och i år har även många privatpersoner satsat på solcellsbatterier. Det är framför allt möjligheten att kunna lagra överskottselen som lockar. Skatteverket har varit högst inblandad med två besked gällande skattereduktionen på hembatterier. Året inleddes med skärpta regler gällande avdrag för batterier solcellsbatterier, något som oroade många villaägare. Ett halvår senare vände myndigheten i frågan och beslutade att även bevilja skattereduktion för installationen av batterisystem, som utöver lagring av egenproducerad el, även deltar i elnätets stödtjänster – en lättnad för många villaägare.
4. Debatten om flödesberäkningsmodellen
Den 29 oktober infördes den omtalade nya modellen för flödesberäkning som ska förenkla elöverföringen mellan Europas länder och leda till jämnare elpriser i Europa. I Sverige har vi under året kunnat följa en intensiv politisk debatt där kritiken handlat om hur modellen förväntas gynna elproducenter och länder söderut, men riskerar att ge chockhöjda elpriser för svenska användare. Vilka effekter modellen kommer ge på längre sikt återstår att se, men redan nu går det att urskilja stora prisskillnader mellan landets elområden.
5. Motvind för elbilsrevolutionen
Förväntningarna på en snabb och smidig övergång till eldrift har i år mötts av en rad utmaningar. Det har rapporterats om både konkurser och sjunkande försäljningssiffror. Samtidigt fortsätter den teknologiska utvecklingen i snabb takt och tillgången på prisvärda batterier ökar. Vid årsskiftet införs även nya EU-direktiv som innebär att alla kommersiella byggnader med över 20 parkeringsplatser ska erbjuda minst en laddpunkt – ett steg i rätt riktning för att möta kravet på elektrifiering inom bilindustrin. Samtidigt riskerar det att drabba fastighetsägare hårt som kommer bli ansvariga för finansieringen.
– Vi kan konstatera att energiåret 2024 till stor del kretsat kring hur vi ska klara av att hantera Sveriges enorma elbehov och hur digital teknik och energieffektivisering är centralt för att använda energi på ett smartare sätt. Här ser vi på Schneider Electric både utmaningar och möjligheter inför 2025. Jag är övertygad om att energieffektivisering kommer ta en ännu större plats kommande år, både på företags- och konsumentnivå, men det krävs samtidigt ännu mer ansträngning och investeringar för att accelerera omställningen, säger Anna Andersson, VD på Schneider Electric.
